Smedjan
I smedjan ska nu tackjärnet från masugn bearbetas till färdig produkt, stångjärn. Tackjärnet som har för hög kolhalt (3-4 %) ska nu smältas om och kolhalten ska reduceras till under 0,5 %.
I denna smedja gick man från vallonsmide till Lancashiresmide i början av 1900-talet då Västlands bruk lades ner och deras maskiner flyttades till Strömsbergs bruk . Denna metod infördes i Sverige i mitten av 1800-talet av Gustaf Ekman.
Första steget i processen i smedjan är att tackjärnet ska smältas om och kolhalten ska reduceras .
Härden består av hjälpbrytare som vandrade upp och ned och hjälpte smeden att bryta smältan, förvärmd luft som blåste in i härden och ökade värmen i härden och en kolbädd där tackjärn smälte och längst bak i ugnen finns en hylla där tackjärnet förvärmdes.
När det var dags med en ny smälte förde man ner tackjärnet i kolbädden och la upp nya för värmning.
Med hjälp av spett och hjälpbrytarna oxiderade järnet och kolhalten sjönk, en process som tog cirka en timma. När man ansåg att smältan var färdig baxades den 150 kg tunga smältan ut på vagn för att fortsätta processen i mumblingshammaren.
